Fästingfakta

ETT FARLIGT DJUR

FÄSTING

Det finns flera hundra olika fästingarter världen över. I Sverige är det nästan uteslutande arten Ixodes ricinus (kallas ibland vanlig fästing) som står för betten.

 

Honan lägger runt ett par tusen ägg som efter kläckning ger ett stort antal fästinglarver. Dessa har endast sex ben och minimala i storlek (<0,5 mm). Efter första blodmåltiden utvecklas larven till nymf och får då också ett benpar till. Tredje steget i utvecklingen sker efter ytterligare en måltid och därefter är fästingen vuxen. Fästingnymfer och vuxna honor är de som främst orsakar flest bett hos människan men det händer att även larver biter människor.

 

Fästing som väntar på lämplig värd.
Fästing - storlek

En fästings storlek kan vara alltifrån <0,5 mm till ca 10 mm beroende på om den är larv, nymf, hona/hane eller fulläten vuxen. Nymferna på ca 1 mm är vanligt förekommande på människor och mycket svåra att upptäcka om man ej är noggrann i sin kontroll (läs TICK PI fästingguide som bl. a förklarar hur du gör en korrekt fästingkoll). I jakt på en värd att suga blod ifrån väljer oftast fästingen att placera sig långt ut på exempelvis ett grässtrå. Den väntar sedan tålmodigt tills den kan greppa tag med frambenen på en förbipasserande. Oftast är det djur som passerar som får stå som värd men även människor drabbas i stor utsträckning. Fästingens förmåga att blixtsnabbt fästa vid något/någon gör att det egentligen kan räcka med att du ex. snuddar ett enda grässtrå.

2017 hittades dermacentor reticulatus, även kallad brokig hundfästing, i Sverige. Den här "nya" fästingen kan bära på både parasiter och många olika smittor. Under 2018 har också ett par för Sverige nya fästingar, Hyalomma marginatum och Hyalomma rufipes (ibland kallade jättefästingar), upptäckts. De sistnämda fästingarna uppträder på ett helt annat sätt än de "vanliga" fästingarna. Hyalomma väntar inte tålmodigt på sin värd utan istället jagar den aktivt när den upptäckt ett passande mål. Denna fästingart kan sprida mycket farliga smittor bl.a. en typ av blödarfeber.

 

Mätt fästinghona.

Väl "ombord" letar fästingen upp en lämplig plats på värdens kropp för sitt bett. Oftast väljs områden med tunnare hud. Själva bettet märks ytterst sällan och just detta försvårar snabb upptäckt.


Fästingen saliv innehåller bland annat ett bedövningsmedel och det är därför man sällan upptäcker fästingens bett.


Fästingen använder sedan en hullingförsedd sugsnabel för att transportera värdens blod. När måltiden är klar, kan ta flera dagar, släpper fästingen själv greppet och trillar av. Den har då vuxit till många gånger ursprungsstorleken. På människor upptäcks fästingen oftast redan innan den fullbordat sin måltid.

Fästingar klarar sig mycket länge utan blodmåltid. Däremot måste de ha fukt och därför är det tydligt lägre aktivitet på fästingar när det varit en längre sammanhängande period av heta och torra sommardagar. Då måste de istället söka sig närmare marken i jakt på vatten eller åtminstone fukt. Har du uppfattat ett område som "fästingfritt" efter lång tid av torka bör du omvärdera den tanken eftersom de är mycket snabbt tillbaka högre upp i vegetationen även vid mindre regnmängder. Fästingar kan även vara aktiva på vintern vid mild väderlek.

 

Fästingbett

Huvudfokus skall alltid ligga på att undvika fästingbett. Lär dig minska risken så skyddar du inte bara dig själv utan du kan också lära ut till andra.

FÄSTINGBURNA SJUKDOMAR

SMITTOR FRÅN FÄSTINGBETT

Fästingar kan orsaka sjukdomar.

Några av de smittor en fästing kan bära på (ibland flera samtidigt): TBE, Borrelia (olika varianter), Ehrlichios, Harpest, Ricettsia, Babesios, Q-feber, Fästingförlamning, candidatus neoehrlichia mikurensis. Det är inte helt ovanligt att man blir smittad av flera sjukdomar samtidigt vilket förvärrar ändå mer.

 

Att fästingar i många fall bär på smittämnen har, de senaste två decennierna, uppmärksammats på ett alltmer frekvent sätt. Det är fr.a två sjukdomar som allmänheten numera känner till, TBE och Borrelia (Borrelios).

 

Det finns dock ett stort antal, runt 15 st, andra smittor en fästing kan bära på och som kan överföras via fästingbett till människa och djur. Likt TBE och Borrelia kan flera av de här smittorna orsaka mycket svåra sjukdomstillstånd. Några av dessa är Ehrlichios, Harpest, Ricettsia vilka, likt Borrelia, också orsakas av bakterier.

 

På senare tid har forskning påvisat att fästingar också kan bära på parasiter och att ett bett även kan orsaka köttallergi. Problemet är ökande och det kommer stadigt nya upptäckter. Det finns även misstanke om att de kan vara orsaken till flera andra allvarliga sjukdomar. Runt hela världen pågår just nu aktiv forskning om fästingspridda sjukdomar så nya relevanta rön väntas löpande.

 

Hyggligt skydd mot TBE finns i form av vaccin. Något liknande skydd mot de flesta andra fästingsmittorna, t.e.x Borreliainfektion, finns inte för människor i dagsläget. Tro därför inte att du är utom risk bara för att du vaccinerat dig mot en (1) smitta.

 

Borrelia, till skillnad mot TBE (Tick-borne encephalitis), är inte en anmälningspliktig sjukdom i Sverige vilket gör att exakt statistik saknas. Ofta förekommande uppskattningar visar på nivåer om minst 10 000 smittade per år. Tendensen signalerar dock att en ökning av fall sker och utöver ses det troligt med ett stort mörkertal. Vissa hävdar att nivåerna är långt högre än 10 000 per år, istället upp till 50 000 smittade per år. På Bimelix kan du se bilder på Borrelia där infektionen är konstaterad. År 2020 fastslogs det att inget område i Sverige är fritt från Borrelia.

 

Fästingkarta riskområde TBE - BORRELIA.

Mörkertalen vad det gäller de övriga sjukdomarna man kan drabbas av från fästingar är troligvis mycket stora eftersom flera av dessa smittor ger symtom som på många sätt liknar en vanlig förkylning.

 

Sverige är det land i norden som är allra värst drabbat. Varför det är på det viset är inte helt fastslaget men förutsättningarna för fästingar bedöms som extra gynnsamma här. Sannolikt kommer fler fästingarter att etablera sig i Sverige vilka i sin tur kan bära på fler och nya smittor. Senast 2017 hittades indikationer på att den brokiga hundfästingen håller på att få fäste i Sverige. 2018 hittades flera exemplar av jättefästingen Hyalomma. Dessa arter kan också bära på många smittor som kan drabba både människor och djur.

HUR SMITTAR FÄSTINGEN

TBE OCH BORRELIA

Efter fästingen bitit sig fast börjar den att suga i sig och filtrera värdens blod. Borreliabakterien och flera av de andra bakteriesjukdomarna finns i fästingens matsmältningssystem (överkroppen) och går sällan över till värden direkt. Istället tar det oftast flera timmar innan borreliasmittan överförs. Efter 72 timmar bedöms infektionsfrekvensen ligga på samma nivå som bärarfrekvensen. Dvs är 25% av fästingarna i området bärare av Borrelia är risken att smittas 25% efter 72 timmar. Det är därför viktigt att avlägsna fästingen snabbt. Borttagen "Innan 24 timmar" är dock ingen garanti, absolut inte, för att undvika smitta. Se också alltid till att greppa fästingen längst ned vid mundelarna så du inte pressar ihop bakkroppen. Detta gäller även om den bara 1 mm stor!

 

TBE, som är ett virus, smittar däremot på ett annorlunda och farligare vis. Eftersom det sitter i fästingens spottkörtlar kan smittan överföras mycket snabbt efter ett bett. Men även här är det en fördel av ta bort fästingen korrekt och utan onödigt dröjsmål.

INTE BARA MÄNNISKOR

HUSDJUR OCH FÄSTINGAR

Även ditt husdjur kan bli sjuk av fästingbett.

Också husdjuren kan smittas av olika fästingburna sjukdomar. Fr.a är det då Borrelia och Anaplasma som skapar problem.


Inkubationstiden kan i många fall vara flera månader vilket gör att det kan vara svårt att sätta samband. T.ex om ett fästingbett i augusti ger symtom först i januari är det av naturliga skäl långsökt att se händelser långt tillbaka i tiden som orsak till de aktuella symtomen. Samma gäller även för t.ex hästar.

 

Många gånger klarar ditt husdjur själv av att bekämpa infektionen men om du upptäcker symtom såsom trötthet, tarmproblem, oförklarlig hälta (som ibland flyttar runt) eller något annat problem, bör du ta ditt djur till veterinär för undersökning. Var då förberedd att kunna svara på allmäna frågor om ditt djurs sjukdomsbild.

 

De medel som man kan använda för att begränsa risken för fästingbett, hos ex hund och katt, fungerar olika bra och det är viktigt att inte glömma bort att visuellt kontrollera sitt husdjur även om någon skyddande produkt används.

FÄSTINGBETT

HUR MAN TAR BORT EN FÄSTING

Avlägsna fästingen snabbast möjligt med ett bra fästingverktyg (t.ex fästingborttagaren TICK PI®), pincett eller liknande (använd det verktyg du tycker funkar bäst). Greppa fästingen vid dess mundelar (pressa inte ihop bakkroppen). Var också alltid noggrann och gå lugnt tillväga när du tar bort en fästing även om det kan vara en stressig situation. Undvik att ta bort en fästing med dina fingar.

 

Tvätta sedan bettområdet noga med tvål och vatten. Använd gärna desinfektion om du har det. Kom också ihåg när du blev biten. Håll därefter koll på bettet de närmaste veckorna och var även vaksam på ej synliga symtom. Ex. huvudvärk, ledvärk, feber. Kontakta vården vid misstanke om smitta.

 

1177.se, Fasting.nu och TBE.se kan du läsa mer om fästingbett.

 

TRE STEG

HANTERA DET VÄXANDE PROBLEMET

Ta bort fästingen snabbt!

1

Lär dig om fästingar

GRUNDSTEN

 

Om man lär sig hur fästingar uppför sig och var de finns är man redan en god bit på väg mot en lugnare utevistelse.

2

Lär dig minska risken för bett

GRUNDSTEN

 

Det finns många enkla metoder för att minska risken för bett. Ladda ner den utförliga fästingguiden här (pdf).

3

Ha ett riktigt bra verktyg

GRUNDSTEN

 

Även om man är noga kan olyckan vara framme. Inneha en bra fästingborttagare för att på bästa sätt lösa situationen.